Svenska kyrkans uppdrag!
Under en lång tid har jag funderat på vad Svenska kyrkans uppdrag är. Vilken uppgift har vi som evangelisk-luthersk kyrka? För mig kan det beskrivas i två enkla punkter.
Gud är kärlek!
Vi kan tvivla på bibeln, under och oss själva, men det enda vi kan säga med säkerhet är att Gud är kärlek. När detta är fastslaget får det konsekvenser för allting vi gör och säger. Det medför en radikal människosyn. Människan och dess värde sätts i centrum. Vi kan inte längre kränka människors tro, liv eller värde. Eftersom Gud är kärlek måste vi skapa en värld där kärleken syns, märks och uppmuntras. Vi kan inte skapa en värld med mindre kärlek där vissas kärlek förringas eller ses som synd. Vi måste som människor hela tiden visa på att Gud är kärlek.
Drabbad av nåd
I en tid då människor och speciellt unga mår mycket dåligt måste någonting göras. En generation kan vara på väg att växa fram med dålig självkänsla och självförtroende. Men kyrkan har nåd. Då vi är skapade av Gud och Gud är kärlek betyder det att Gud älskar oss. Gud älskar oss villkorslöst, oavsett vilka vi är, presterar eller misslyckas med. Gud älskar oss på grund av att vi är människor, med alla fel och brister. Denna nåd får vi ständigt, den tar aldrig slut. Men det är ingen mjäkig Gud. Gud ser inte lätt på våra synder, men älskar oss ändå när vi felar och bryter mot kärleken.
Om kyrkan skulle kunna få människor att förstå att de är älskade för att de just är människor, punkt slut, skulle himmelriket vara här. Ens värde sätts inte på grund av vilka kläder eller vilka kompisar man har, hur snygg man är eller vad man presterar i livet.
Vi är inte plötsligt drabbade av det oväntade, vi är ständigt drabbade av nåd.
Tills sist vill jag bara avsluta med en barnsång. Där poängen är helt uppenbarad i orden Inte därför att jag älskar honom utan därför att han gav sitt liv.
Han har skapat stjärnorna.
Han har skapat vattendrag.
Han har skapat höga berg.
Han har skapat mig (och dig och dig)
Inte därför att jag älskar honom,
utan därför att han gav sitt liv.
För mig och hela världen på Golgata.
Detta får avsluta Spridda tankar om Svenska kyrkan.
Nils