tisdag, maj 24, 2005

Långfredagsmänniska – Påskdagsmänniska

Den 29 mars i år (dagen efter annandag påsk) var jag inledare till Kyrkonämndens möte. Varje gång är det någon som inleder och får prata över fritt tema. För mig var det lätt. Det var dagarna efter påskhelgen, men samtidigt hade Acehprovinsen drabbats av en jordbävning.

Långfredagsmänniska – Påskdagsmänniska
Nästa exakt tre månader efter katastrofen på annandag jul drabbas Sydostasien åter igen, nu på annandag påsk. Det blev ett bryskt uppvaknande och tsunami gör oss påminda om livets bräcklighet. Men också en påminnelse om det som hände för 2000 år sedan.

Vi är i påsktiden.
Finns det någon dag jag går i kyrkan så är det på långfredagen. För mig är namnet inte passande utan jag tycker att engelskans Good Friday säger mer, den goda fredagen. Då gud dog precis som vilken människa som helst, tillsammans med rövare.
För mig är långfredagen mer intressant än tex påskdagen. Påskdagen är viktig, med utan långfredag blir det ingen uppståndelse. När jag säger detta finns det alltid personer som reagerar.
En jag känner sa: - Varför fira långfredag? Det viktiga är ju Påskdagen. Långfredag är ju bara dyster och tråkig. Han tyckte att man skulle hoppa över långfredagen.
Ibland när jag är på humör säger jag: Varför fira påskdagen. Vi vet ju hur det slutar, med Jesu uppståndelse.

Jag har börjat undra om det finns två olika typer av kristna, långfredagsmänniskor och påskdagsmänniskor.På skoj har jag ibland roat mig med att placera in vänner i någon av dessa grupper. Det intressanta är att det oftast stämmer överens.

Anders Jarlet säger ofta att kyrkorna skall bli påskkyrkor. Att det bör hända mer i kyrkorna under påsken.Jag säger: Låt inte församlingarna blir påskdagskyrkor. Där allt handlar om påskdagen, uppståndelsen.
Det finns en tendens till att hela kyrkoåret skall handla om glädje, glädje och glädje.
Men långfredagen är som livet, inte alltid kul med allvarlig och verklig.
Många tror och vill att livet skall vara som påskdagen, den stora festen, men finner det att var som långfredagen istället, the Good Friday.

Ärkebiskop KG Hammars
Förbön för katastrofens offer
GUD,
ge oss uthållighet i sorgens tid
hjälp oss att förbli öppna och varsamma mot varandra
låt inte vår egen rädsla lägga ytterligare bördor på dem som drabbats
gör oss eftertänksamma och stilla inombords
så att erfarenheten av tillvarons sårbarhet vidgar vår livssyn
visa dig för oss som den Närvaro och Tröst
som aldrig sviker
låt oss i Jesu Kristi efterföljd våga hoppas
att det finns en väg genom död till liv.
Amen.